Jag vill
Jag vill så mycket! Mest av allt vill jag just nu ha en altan! Det skulle va så skönt att få sitta ute även regniga dagar, att kunna ställa vagnen där när Jakob sover, att stå där & titta på blixtarna...
Jag vill bygga ut huset med en tvättstuga... Skulle va så skönt att ha en plats för tvätt... & jag behöver det nu, vad ska jag med en tvättstuga till när barna är stora & tvättkorgens innehåll minskar...
Jag vill ha ett väl fungerande kök, precis så jag vill ha det (vilket jag inte vet just nu)...
Det mesta jag vill har med huset att göra! Det känns som vi bott in det & börjar som smått veta hur vi vill ha det. Planer till tusen!
Jag kan
Jag kan allt! Jag skulle vilja säga att jag kan allt! Att få vara liten igen & tro att man faktiskt kan ALLT!
Men nu är jag ju stor, närmare bestämt 29 år.. Jag kan inte allt, jag kan egentligen inte så mycket... Men en massa ändå...
Efter en lång stunds betänketid så kan jag nu säga att jag kan mycket men inget som är speciellt.. Jag kan allt jag vill :)
Lille hjärtat mitt...
Har lärt sig åla, det går inte snabbt & fram tills idag inte så långt..
Men nu har han ålat sig igenom hela vardagsrummet.. Det är snart slut med friden & det ständiga jagandet ska ta sin början..
Ett nytt bloggämne om dagen...
Görs av gottoblandat.blogg.se :)
Utveckling
Det blir inte alla men några försöker jag skriva om :D
Att utvecklas som människa är stort. Att känna att jag lär mig något nytt är upplyftande!
Jag älskar att studera! Det kunde man inte tro när jag gick i grundskolan!
Just nu läser jag en engelskakurs. Det är inge roligt! Jag hatar det! Men jag märker att jag blir bättre, att skriva en engelskauppsats på några sidor går i racerfart jämfört med första gången när jag stakade mig fram & slog upp i princip varje ord! Jag utvecklas - & det uppmuntrar mig till att fortsätta!
Att utveckla tankar & ideér, att få det rätta motståndet för att pushas vidare...
Att se utvecklingen på mina barn är det största för mig. Utvecklingen går i sån fart att jag ibland blir rädd.. vill stanna tiden & njuta mer... För jag njuter, jag njuter i alla högsta grad av att se de små växa upp, att få se deras person..
Lättast att se utvecklingen är när de är små, att få se lille Jakob från dag till dag... lär sig nya saker, ser hur det kopplar mer & mer. Att få se när han ligger där, hur han gör en ansträngning & tar sig lite framåt..att få se hans ilska när det misslyckas & han istället åker bakåt...
Pontus är i full gång med att lära sig läsa (han är matematiker & naturvetare så det skriker om det;)), hur han sakta men säkert utvecklas från dag till dag... Att få sitta med & lyssna på när han läser för mig. Den första gången fick jag hjälpa till med alla ord, till nu när han klarar det & man ser hur det lyser i hans ansikte för att han klarar det.
Första gången jag följde med på innebandyträningen sprang alla barn efter bollen på samma gång.. Nu ser jag Edvin, hur han för varje gång blir lite bättre.. Han lär sig passa, hitta luckor för att efter mycket möda ta sig fram mot mål. Att vinna eller förlora är inte det viktiga, det är jag mycket duktig på att förmedla! Att vara med, att göra sitt bästa men fram för allt så spelar vi för att ha kul.
Att utvecklas är stort, motgångar & framgångar pushar oss framåt... Att få se mina barn utvecklas det är lycka
<3
Mutor
Jag mutar mina barn, har alltid gjort det & kommer fortsätta med det.
Själva ordet mutor låter illa.. Belöning är ett bättre passande ord.
Om jag vill att barna ska göra något så kan jag muta dem, det behöver inte vara stora mutor... Det kan handla om att få vara vaken 5 minuter extra om de städar upp lite på övervåningen (det är bara barna som vistas där i nuläget)..
Eller så kan de få "lön" om de hjälper till med något, som att bära ved. Nu mutar jag dem inte med det dock, de tycker om att "jobba" med såna saker.. Pontus hatar att städa sitt rum men börjar städa vardagsrummet titt som tätt :) Edvin han jobbar gärna med snickerier han :) de hjälper till & då får de lön också som bonus (inte alltid men när de väl får åker pengarna i skålen för att sparas).
Jag mutar aldrig mina egna barn att göra saker, som t.ex om du hämtar vatten får du 5 kr... Men det gör jag med mina småsyskon ;)
Jag har hjälpsamma barn så jag behöver inte muta dem, de hjälper till ändå :) & då ska de ju belönas också :)
Jag kan dock ha med mig godis eller frukt mutor om vi ska någonstans (som kyrkan)... Ja, jag vet att det inte är den bästa lösningen men den funkar en stund iallafall... Nu är de ju så stora så det inte behövs längre ;)
& jag mutade med varsin 20-lapp om de kunde sköta sig när vi skulle bort en gång & de var som änglar så de fick en 50-lapp var istället ;)
Bra eller dåligt? Ja, det funkar i vår lilla familj <3
Tvätt
Snön är borta, våren är här..
Med det följer mängder av blöta & leriga kläder! Igår när barnen kom in efter en lekstund ute på eftermiddan fick jag slänga i den 4:e maskinen för dagen. De var leriga från topp till tå! Deras skor slängde jag in i maskinen nu, jag hoppas att skorna klarar chocken ;) barna blev slängda i duschen :)
Det blir mängder att tvätta med 5 i familjen! Jag tycker inte jag gör annat än tvättar :/
Tur är väl att det finns maskiner! Kan inte tänka mig att vara utan vare sig tvättmaskin eller torktumlare..
Jag skulle så gärna vilja ha en tvättstuga, skulle förenkla mycket i mitt tvättande! Men huset rymmer ingen plats för det så kläderna hänger på tork lite varstans i huset :/ en liten utbyggnad har vi klurat på men det dröjer tills ekonomin tillåter det :/
men tills dess så drömmer jag om en tvättstuga med ordning & reda & massor av smarta lösningar :) & så fortsätter jag tvätta ;)
En blomma...
Orkidé är min favoritblomma som så många andras...
Egentligen är den ju inte speciellt fin med sina stjälkar... Men ibland slår den ut i den vackraste blom..
Men mest av allt så betyder den så mycket för mig.. Min älskade mommo delade denna passion för orkidéer, ofta diskuterade vi hur den skulle vattnas & var den skulle placeras. Min mommo hade orkidéer så fina, hon hanterade dem med ömhet & kärlek.
Det räcker för mig att se en orkidé för att jag ska tänka på min mommo... <3
De vilda orkidéerna är så vackra! Har sett några & den skönhet som stått framför mig har tagit andan ur mig!
& kanske skår en av mina orkidéer ut i vacker blom snart <3
Vackert!
Fotograf Elin Branhammar (www.branhammar.se)
De är det vackraste för mig... de som kan få mig att gå igenom alla känslotillstånd som finns...
De är kärlek <3
Stress..
När det gäller studier så har det alltid varit så att först när jag blir stressad över att hinna klart med uppgiften har jag fått den gjord. Trots det har det aldrig varit panik med en uppgift, jag har alltid gott om tid att sitta & pilla färdigt med den.
Sen vi blev 5 i familjen är det en enda sak som stressar mig - lämning av Edvin på dagiset. Det spelar ingen roll hur tidigt vi går upp, det är alltid något som gör att vi blir sena & då blir jag lite stressad. För jag är van att vara ute i god tid när det gäller sånt. & vi har aldrig ont om tid när vi ska passa andra tider.
Sen kan jag känna mig lite stressad över sånt som ska göras med huset.. Det är en del som måste åtgärdas... & det är inga roliga saker.
Jag är stressad över att jag detta år fyller 30. 30-årskris är nog bara förnamnet på det jag utkämpar inom mig. Jag känner mig gammal, har så mycket kvar jag vill göra & så mycket som jag redan gjort... Jag har redan barn, hus, gubbe & volvo...vad liksom mer kan jag begära? Men tanken på att jag en dag inte ska få ha några små barn kvar, att de blir stora & ska själva ut i stora världen... Att jag ska sitta här & inte ha det jag idag har, det som berikar mitt liv, det som jag lever för. Att huset ska eka tomt.
Jag vet att livet inte är slut för jag passerar 30. Men det gör på något vis ont i mig.
På jobbet stressar jag aldrig upp mig. Jag kan springa runt för att hinna med allt men jag blir aldig stressad. Som lärare har jag mött många andra som känner sig stressade nästan varje dag. Själv har jag som VFU-student ofta hört från mina handledare att jag har ett lugn & det märker mina elever av. Stressade situationer kan dyka upp men jag blir inte stressad & då brukar det lösa sig ganska bra ändå :)
Lagom med stress är bra i vissa situationer för då är man som mest uppmärksam tror jag...men att stressa upp sig allt för mycket för ofta är ingen höjdare..
Så till er alla - ta det lugnt... Det är ingen som tar städandet ifrån dig ;)
Om jag blev rikast i världen..
Det första jag skulle göra är att betala alla lån, huslån & CSN-lån..
Sen skulle jag åka till Afrika, på en riktig safari... Detta eftersom det är en dröm att få uppleva det..
Självklart skulle jag dela med mig till släkt & vänner... Min mamma skulle få ett hus & en resa där avkoppling stod på schemat.. Alla andra skulle jag hjälpa så att de kunde leva ett gott liv..
Eftersom jag troligtvis skulle få en del inflytande på grund av mina pengar skulle jag försöka påverka mycket...
Jag skulle skänka mycket, eller ge mycket till andra. Kanske börja med ett eget hjärteprojekt...
Livet skulle förändras alldeles för mycket så jag skulle tacka nej ;)
Jag har allt jag behöver & mycket mer <3 Sen skulle det va välkommet att lånen blev betalda ;)
Normalt
Jag tycker ordet normalt låter illa... som om något eller någon skulle vara mer normal än andra. Bara för att fler gör det eller har det behöver det ju inte va mer normalt, däremot så kan ju ett barn väga enligt en medelkurva.
Nä, det är inget som är normalt.
TV
Vår TV står på typ hela dagen. Det har den gjort så länge jag kan minnas! Nu sitter vi inte & tittar hela tiden men den står på i bakgrunden hela tiden..
Har prövat att ha den avstängd men det blir så tyst & då får jag svårt att koncentrera mig :/
Någon gång provade jag med radion på men inte heller det föll mig i smaken..
Vårt vardagsrum är även det rum vi spenderar mest tid i; datorn befinner sig där, jag pluggar alltid där, ammar där, gosar där, vi sitter & pratar där... Det är med andra ord hjärtat i vårt hem...
Så TV står på & jag slänger ett öga på den då & då ;)
Träning
Jag vet att jag borde, jag vet hur..
Men jag får inte till det med träning.
När vi bodde i Skattkärr började jag med att gå ut & gå, 1 timme nästan varje dag.. samtidigt var jag på Friskis & svettis någon gång varje vecka eller körde ett Step up pass hemma. Då mådde jag bra.. Min kropp mådde bra...
Mina promenader blev som terapi, att smita från hemmets alla sysslor en stund varje dag...
Jag skulle vilja börja igen! Men när ska jag hinna gå ut på en promenad? När Stefan kommer hem är det ju kväll & mörkt här ute i skogen..
´
Att åka på F&S skulle ta alldeles för lång tid... Step up på dvd skulle funka, likaså mitt nya zumba..men det bli ju lite enformigt..
Jag har fått lust att springa, det har jag inte haft på länge!
Det får bli att organisera mitt liv lite mer så jag hinner träna lite..det finns ju alltid nån lösning :D
Jag har ju några saker jag skulle vilja göra & jag blir ju inte yngre precis ;/
Favoritplats
Under min kaotiska högstadietid hade jag en plats dit jag kunde rymma. Rymma från alla andras kommentarer & förväntningar, gömma mig för världen..
Platsen låg en liten bit hemifrån, några minuters gångväg...men oftast tog jag cykeln :D
Uppe på höjd med bäcken rinnandes långt där nere... Vilken underbart vacker plats, min plats..
Där satt jag & filosoferade, drömde mig bort, glömde för en stund allt som hände runt omkring..
Jag går fortfarande till denna plats ibland & jag känner mig precis som då..Alla känslor kommer tillbaka..
Vem kunde tro då att jag skulle sitta här femton år senare... Vem kunde ana att jag skulle hitta kärleken, få 3 fantastiska killar & vara utbildad LÄRARE?
Vem kunde tro?
Tur att jag fann min favoritplats då, dit jag kunde gå, där jag kunde drömma & glömma, där jag bara kunde inandas nuet, där jag bara var jag...
Min vackra plats!
