Föräldraledighet!
När jag blev gravid var planen ganska enkel. Föräldraledigheten ska delas lika. 6 månader till mig, 6 månader till pappan & sen har vi dagar kvar som kan användas senare (gå ner i tid eller vara ledig en extra vecka någon gång).
Då var det inte så svårt att gå med på sambos krav. Självklart tyckte jag!
Men nu, ju närmre vi kommer & det snart är dags att börja jobba så kommer ångesten.. Ska jag verkligen lämna lillen & vara borta hela dagarna? Klarar jag det känslomässigt? Jag kommer missa en massa!
Men nu har Stefan visat att han vill vara hemma & ta det ansvaret & då har jag inget val. Jag vet att det kommer gå bra för dem här hemma men jag kommer sakna ihjäl mig!
Så just nu håller vi på för fullt för att Jakob ska lära sig äta lite mat! Han är inte vidare förtjust i det! Jag har försökt sen han var 4 månader just för att han skulle få tid till att lära sig. Nu börjar dock tiden rinna iväg... Jag kommer fortsätta amma så länge det går när jag är hemma men han måste ju även acceptera annat. Har försökt med mat & gröt.. Han äter några skedar men spottar mest ut allt.. Igår åt han 1 portion med gröt - äntligen! Jag hoppas att det vänder & han börjar uppskatta mat också, det räcker ju inte med amning snart...
Tips om hur jag ska göra mottages tacksamt!
Vill ju vara säker på att han klarar sig när jag väl börjar jobbet, det är ju en bit att åka för mig...
& det här med delad föräldraledighet är ju bra. jag ska vara glad över att ha en gubbe som vill vara hemma & som kämpar för det (även om jag just nu skulle vilja ha en gubbe som inte ville ;))
Sen så är det ju några röda dagar nu på våren & sen kommer sommarlovet.. & helgerna kommer vara fullbokade av familjemys!
Ellen var jättetrög i starten med allt i matväg. Hon fick smakportioner på bara någon tesked i många veckor innan hon ville ha mer - till skillnad från Hannes som slukade allt från början och blev ARG när han inte fick en full portion direkt från start!
Gröt började Ellen gilla först, vällingen sen (efter mycket tragglande för att få henne att lära sig ta flaskan!). När hon väl tog gröt och välling kändes det ok att lämna henne, för det kan de ju leva på. Till slut accepterade hon även maten (INTE pure´, helst skulle hon äta samma mat som oss och man fick inte mosa för mycket!). Nu äter hon ALLT! Så ge inte upp hoppet, plötsligt släpper det säkert...Pröva lite olika, burk/hemlagat, pure´/med SMÅ bitar. En del av dessa minimänniskor har väldigt specifika åsikter om vad de vill äta eller inte äta;). Lycka till!
