Min lilla, söta moffen...

har somnat in efter ett års sjukdom. Han har kämpat tappert genom alla motgångar som han haft detta sista året. Han berättade ofta att han gick över berget för att träffa sin kärlek, hans ögon som tindrade av kärlek fylldes utav glädjetårar...för 10 månader sen förändrades allt, tårarna som syntes var nu tårar av sorg & saknad...
Nu har han åter gått över berget för att åter igen få möta sin stora kärlek...min mommo <3
Så stor smärta & sorg som vi alla gått igenom...
Vårt Vingi kommer aldrig mer vara det samma, det fattas två människor som för oss betytt allt..
Jag vill tänka mig döden vacker, att man får träffa sina saknade än en gång.. ett lugn...en viloplats fyllt av livets godsaker...visst måste väl döden vara vacker...
Ett tidigt telefonsamtal, måste tyvärr...ett hjärta som slagit har stilla slocknat...ett andetag & sen är det över...& livet för alla tar en ny vändning...aldrig blir det sig mer likt...
..vi fortsätter..det finns inget annat...livet har sin gång...även om man ibland vill stoppa tiden...bara få lite mer tid...
Igår sa jag ett sista farväl, en kyss i pannan & en hälsning att ta med till mommo..Han såg ut att ha funnit henne..tagit henne i hand & vandrat vidare..han såg så fridfull ut...hans smärta & sorg var borta & kvar låg en kropp som funnit lugn...
Jag älskar min mommo & moffen! & jag tror att vi alla en dag får mötas igen <3

Kommentarer
Postat av: Vännen

Sitter å gråter när jag läser! Jag vet hur mycket dessa 2 älskvärda människor har stått dig, & alla andra!!

Men nu slipper han lida mer & så får han träffa sin älskade & saknade fru...

Jag tänker på er ofta nu i denna svåra stund



Många kramar

2010-03-02 @ 21:45:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0