umni

Så igår fick min femåring & en annan femåring vara ute medans vi andra fortsatte äta middag, de hade redan ätit. Min Pontus som fått varit ute förut själv & jag litar fullständigt på honom. Men igår gjorde de hemskheter, & vi föräldrar är de som drabbas hårdast. Vi anklagar oss själva, mer än någon annan. De är fem år, & de pushade varandra. Andra barn såg vad de gjorde men gick inte in till oss & berättade, äldre barn som struntar i att gå de extra stegen till vår dörr..

Jag kan inte förklara vad de gjort, trodde aldrig att dessa barn kunde...

Men alla påhopp från andra, kan inte förstå att andra människor kan vara så hårda & elaka & bedöma oss alla som idioter. Ja, vi hade inte full koll på våra små, men ska man ha det när de är fem år? Ska jag gå & vakta varje steg de tar?

Räcker det inte med att vi anklagar oss själva? Men vi har tagit vårat ansvar... & våra barn har lärt sig en läxa..Jag vet att Pontus aldrig gör så igen...Men vad andra tror & tänker kan jag inte påverka...

Men det man inte dör av gör en starkare...

Vad de gjort kommer jag inte avslöja här... & det behövs inte...

Riktig bloggtorka & den fortsätter för imorrn åker vi till Stockholm på en välbehövlig paus från detta...Ska passa på att andas lite extra...

Kramiz